fredag 16 november 2012

Det civila samhället – en viktig del av ett demokratiskt och socialt hållbart samhälle


Majblomman, liksom alla andra verksamheter i det civila samhället, vilar på de människor som engagerar sig ideellt. I vårt fall handlar det i huvudsak om människor från skolans och hälso- och sjukvårdens världar som kompletteras av en lång rad skilda kompentenser från andra områden. Men alla med samma mål för sitt engagemang: att göra något för de barn som far illa i vårt samhälle. Och det är det som gör det lätt att engagera människor i Majblomman – man kan göra något för barnen på hemmaplan, på den egna orten. Särskilt om man arbetar nära barn ser man att det finns många barn som saknar sådant som andra tar för givet. Majblomman erbjuder en konkret arena för det engagemanget.

Den nyligen släppta rapporten Framtidens civilsamhälle från Framtidskommissionen visar att ideellt arbete har förblivit starkt och stabilt under de senaste tjugo åren, trots farhågor om att det ideella engagemanget skulle vara på nedgång. Varannan svensk engagerar sig ideellt. Sverige har en med internationella mått mätt mycket hög aktivitet i den ideella sektorn. Men det sker förändringar när allt fler engagerar sig under kortare tid och mer flyktiga former än tidigare.

Rapportförfattaren Tobias Harding reser ett antal viktiga frågor: hur ska staten och det civila samhället samverka i framtiden? Hur ser det ideella engagemanget ut och hur påverkar det den demokratiska processen?

I den senaste socialchefsrapporten från fackförbundet Vision menar 9 av 10 socialchefer att de kommer att bli allt mer beroende av den frivilliga sektorn framöver. Men bara 1 av 10 har fungerande samarbeten. I rapporten från Framtidskomissionen talas framför allt om civilsamhället som leverantör av välfärdstjänster, och om statens ekonomiska stöd till civilsamhället. Men i Majblommans relation till socialtjänsten handlar det mycket om att utgöra ett komplement till det stöd som samhället kan ge, där vi kan ge ekonomiska bidrag för att barn i ekonomiskt utsatta familjer ska kunna få något som det allmänna inte kan bidra med. Där jobbar vi för att öka kunskapen om oss och vår verksamhet bland socialsekreterare.

I rapporten från Framtidskommissionen finns också tankar om vad som händer när en organisation professionaliseras, då allt fler organisationers medlemmar enligt Tobias Hardin tappar i makt, till förmån för de anställda. Majblomman går inte åt det hållet. Vi har en väldigt platt organisation. Vi strävar ständigt efter korta beslutsvägar och en nära kommunikation mellan lokala representanter och riksförbundet.  Vi har inga mellanled i form av distrikt med egna kontor, utan nära 700 lokalföreningar med tusentals volontärer, och ett litet kansli med 7 anställda. Kansliet är en serviceorganisation, som förutom att vi servar lokalföreningarna med allt som behövs runt insamlingen också driver Majblommans gemensamma riksprojekt – vårt sommarläger på Galtarö, folk- och opinionsbildning runt frågor vi uppmärksammar genom våra bidragsansökningar, samt bidrag till forskning runt barns hälsa. Organisationen ska vara kvalitetssäkrad, även våra volontärer ska hantera till exempel bidragsansökningar utifrån etiska riktlinjer och gemensamma beslut. Men vi kommer aldrig att bli en toppstyrd organisation utan barns aktuella behov ska alltid styra vår verksamhet.

”Framtidens civilsamhälle” är skriven av Tobias Harding, filosofie doktor vid Linköpings universitet. Med det civila samhället menar man alla de organisationer och initiativ av olika slag som samlar ideella krafter.  Rapporten är en underlagsrapport till Framtidskommissionen, som leds av statsministern och har i uppdrag att kartlägga framtida utmaningar för Sverige.